Om Pär

Jag är uppväxt i en familj där det alltid varit mycket barn. Förutom mina tre småsystrar så hade min Mamma dagbarn hemma och vi hade även Tysklandsbarn en sommar. Jag har med andra ord växt upp med många omkring mig och fått lära mig att dela med mig och ta ansvar för både mig själv och andra. Skulle vilja påstå att vi även hade det relativt knapert och svårt att få pengarna att räcka till. Min Pappa som var uppväxt och även utbildad inom lantbrukssektorn jobbade på ”golvet” på Skaraplasten och Mamma var som sagt dagmamma till att börja med men började senare på Förskola som Barnskötare. Mina föräldrar har via praktisk handling påverkat min liberala grundsyn. Pappa var t.ex. en av de första som tog pappadagar och blev därmed intervjuvad i radio vilket medförde en relativt kraftig mobbning på arbetsplatsen. För egen del var jag ingen stjärna i skolan men hängde med visst besvär med. Däremot var jag mycket intresserad och engagerad i allt som har med föreningsliv att göra. Jag hoppade av gymnasieskolan för jag hade ingen som helst skolmotivation och ville bara spendera tiden med att träna och umgås med vänner. Min Mamma fick följa med till skolan eftersom jag inte var myndig och är det något jag kommer ihåg från skoltiden så är det Studierektorns ord. ” han kommer att hamna i rännstenen”. När Pappa något år efteråt tragiskt gick bort så förändrades en del av mig och jag blev över en natt ”vuxen”. Militärtjänsten inom flottan innebar mycket teoretiska studier och jag insåg att jag nu hade fått studiemotivation och att det var roligt att utbilda sig. Jag sökte efter militärtjänsten in till komvux och läste på 1,5 år in 3årig ekonomisk linje samtidigt som jag fick mitt första barn och några år därefter kunde jag även titulera mig Civilekonom och 3 barns Pappa. Genom att jag både fick men även tog möjligheten att studera skaffade jag mig helt andra förutsättningar än vad jag hade tidigare. Studier är helt klart viktiga för att skapa möjligheter i livet men det är också oerhört viktigt att skolan blir anpassad efter mina förutsättningar.
Jag har lite läs och skrivproblem vilket inte underlättade i skolan men med dagens rättstavningshjälp fungerar det utan problem och dessutom tror jag det lärt mig att bli kreativ och hitta lösningar. Men det var inte så lått när man var yngre och inte fick något stöd. Studierektorns ord klingar då och då i mina tankar och jag om något visar att han inte hade rätt och att alla kan om de bara vill och vid rätt tajming.

Nu är jag 54 år och bor i Lidköping. Är ordförande för Liberalerna i Lidköping och Skaraborg. Politiskt är jag ledamot i Kommunstyrelsen och arbetsutskottet (KSAU) , fullmäktigeledamot samt sjukvårdspolitker  (Hälso och sjukvårdsnämnd östra). Är Civilekonom och arbetar inom Nordea med strategi och förändringsfrågor. Började i banken -86 och har jobbat kvar sedan dess med paus för högskolestuder på Ekonomlinjen i Skövde. Har under åren arbetat med allt på bankkontor och även som kontorschef. Sedan några år arbetar jag centralt med Nordiska utvecklingssprojekt. Har sedan ca 17 år haft Stockholm eller som nu Köpenhamn som arbetsplatser men lämnar inte Lidköping eller Skaraborg som är så vacker och fint. På fritiden umgås jag med familjen så mycket jag kan och får (barnen är tonåringar och äldre ). Jag är även ordförande i friskvårdsföreningen i Nordea som är en förening för Nordeas 4.200 anställda i Stockholm. Till vår hjälp i styrelsen har vi ca 40 sektionsledare som ansvarar för olika idrotter m.m. Är sedan några år engagerad politiskt för jag anser att det finns så mycket att göra och jag gillar inte att bara ha åsikt. Ogillar när folk kommer i kläm eller blir illa behandlade
Arbete.

Jag tror att min ”opolitiska” bakgrund kan göra mycket nytta inom det politiska.